Vad är kromosomernas uppgift
20 november
Doktoranden Beatrice Toia studera telomerer inom kromosomerna. angående deras funktion och stabilitet ndras, förmå tumrer bildas. Till sin forskning besitter hon ftt anslag ur Lions forskningsfond mot folksjukdomar.
- Jag känner mig hedrad, anslaget från Lions kommer att ge mig möjlighet att gå mer på djupet inom de grundläggande frågor liksom jag tro kommer för att hjälpa oss att förstå mer ifall de humana cancercellernas biologi.
enstaka kromosom är en struktur i cellen där all eller delar av arvsmassan finns. Kromosomen innehåller ett lång tråd av DNA. Kromosomernas ändar bildas från telomerer. detta är speciella strukturer liksom spelar ett nyckelroll inom upprätthållandet från kromosomernas integritet och stabilitet.
detta finns flera bevis för att dysfunktion i telomererna är ett av dem främsta mekanismerna som formar cancer. Defekter i telomererna är associerade med
Kromosomavvikelser
Stora mutationer tillsammans stora konsekvenser
Oftast finns kromosomavvikelsen redan inom det befruktade ägget dock den förmå också uppstå när detta befruktade ägget har delat sig några gånger. Då uppstår något som kallas för kromosomal mosaicism liksom innebär för att olika celler har olika antal kromosomer. Det händer också för att kromosomavvikelser uppkommer senare inom livet samt då bara i vissa celler samt vävnader.
Kromosomavvikelser är ovanliga eftersom konsekvenserna ofta, dock inte ständigt, är allvarliga. Studier från embryon alternativt foster efter tidiga missfall har demonstrerat att inom mer än hälften från fallen fanns stora kromosomfel. Personer liksom föds tillsammans kromosomavvikelser besitter ofta enstaka varierande grad av lärda funktionsnedsättningar, missbildningar och en för syndromet kännetecknande utseende.
Tre kromosomavvikelser:
Down syndrom
Vissa kromosomavvikelser g
Kromosomens funktion r strre n vilket tidigare ansetts
Den klassiska synen äger varit för att kromosomer inom första grabb är en sätt för att dela upp arvsmassan inom hanterbara bitar. Människan består av 46 sådana bitar och bananflugan, som Umeåforskarna studerar, från åtta. Vilken kromosom generna sitter vid har ansetts vara från mindre innebörd. En forskargrupp vid Umeå universitet besitter ifrågasatt den traditionella synen på hur kromosomer fungerar. De äger tidigare demonstrerat att ett av bananflugans kromosomer äger ett eget system till att finjusera proteinproduktionen ifrån den kromosomen.
Forskargruppen visar idag för inledande gången hur denna finjustering fungerar.
– Vi äger en högupplöst bild från hur numeriskt värde proteiner är kapabel känna igen en bestämd kromosom samt tillsammans finjustera hur många protein såsom produceras. detta fungerar såsom en kombination av enstaka bromsande faktor och ett stimulerande faktor för för att skapa en så stabilt och rätt system likt möjligt. oss tror för att liknande balanserande mekanismer existerar va
- Kontaktinformation
- Skriven från Rikard Erlandsson
- Kategori: DNA
- Träffar:
När en pratar om ärftlighet brukar enstaka mena den roll genetiken spelar till den variation vi ser hos enstaka befolkning. Ärftlighet är beroende av miljön och normalt handlar studier i genetik om för att försöka utröna sambandet mellan gener samt miljö. en exempel förmå vara coloncancer där vet vi för att incidencen existerar högre inom U.S.A. än i Japan. Det skulle kunna bero på genetiska skillnader dock det skulle också behärska hänga tillsammans med kulturella skillnader, exempelvis diet. enstaka känd skillnad är för att man äter mycket mera kött inom U.S.A. än i Japan. Vidare äger man även sett för att japaner vilket flyttar mot U.S.A. löper en högre risk för att utveckla coloncancer (se exempelvis Flood et al. Colorectal cancer incidence in Asian migrants to the United States and their descendants. Cancer Causes Control. May;11(5) PubMed PMID: ). detta visar för att skillnader mellan olika folkgrupper inte självklart kan hänföra sig mot genetiska skillnader.