Lågpresterande skola
Brister inom stöd mot lågpresterande studenter
Enligt skollagen ska samtliga lågpresterande studenter, alltså dem elever liksom har svårt att nå kunskapsmålen, ett fåtal extra anpassningar och särskilt stöd liksom hjälper dem att klara skolan. Trots det lämnar en från fyra studenter grundskolan utan godkänt bedömning i samtliga ämnen.
För att ta reda vid vilket stöd elever upplever att dem får, besitter Alli slag vid relaterat till göteborg universitet samt Anders Jönsson vid universitet eller akademisk institution Kristianstad avslutat en enkätstudie med drygt 1 svarande elever inom årskurs 9 på 79 olika skolor. Eleverna fick svara vid en utdragen rad problem att diskutera om attityder till skolan och vilket stöd dem får från läraren inom NO-ämnen.
Ett klart resultat existerar att lågpresterande elever upplever att dem får stöd. Men för att det stödet är vilket forskarna kallar ”förenklande stöd”. Det innebär att läraren sänker kraven, till modell genom för att lågpresterande studenter får genomföra enklare information. Detta skiljer sig ifrån stödjande åtgärder, som innebär att läraren hjälper lågpresteran
Arne Engström: Lågpresterande elever inom matematik – Skolans personer som inte kan se fläck?
Skolmatematiken existerar ett skolämne som äger fått såväl hög ställning eller tillstånd som uppmärksamhet och utvecklingsmedel i struktur av exempelvis Matematiklyftet. Samtidigt finns detta brist vid kunskap angående varför dem elever likt presterar allra sämst inom ämnet misslyckas. Arne Engström hävdar för att man ej bara borde satsa vid att förbättra matematikundervisningen inom allmänhet, utan även inom synnerhet på grund av de studenter som besitter svårast för att klara ämnet. (red.)
Aldrig tidigare besitter det satsats så många pengar vid skolmatematiken liksom de senaste 10 år. Samtidigt äger elever tillsammans låga prestationer i matematik paradoxalt ett fåtal allt mindre uppmärksamhet. detta tycks såsom om elevgruppen är enstaka blind fläck i politikers och skolmyndigheters ögon.
Matematiklyftet fanns ett nationellt skolutvecklingsprojekt beneath åren – där ett stor sektion av Sveriges matematiklärare kompetensutvecklades. Ett antal så kallade moduler arbetades fram från forskare samt lärarutbildare vid uppd
Publicerad:
Enligt Skolverket riskerar studenter med identisk kunskapsnivå för att få olika betyg beroende på vilken skola dem går vid. Om bedömningarna vore mer likvärdiga skulle betygsskillnader mellan skolorna varit betydligt större än dem är idag.
Elever med identisk kunskapsnivå riskerar att erhålla olika bedömning beroende vid vilken utbildningsinstitution de går. Det framkommer i enstaka rapport ifrån Skolverket vilket jämfört elevers resultat vid nationella proven med betygen i årskurs nio beneath åren – Man konstaterar att detta förekommer avgörande skillnader inom betygssättning mellan olika skolor och för att vissa existerar mer generösa än andra.
Det som visar sig ligga ner bakom ett stor sektion av skillnaderna i betygsättning är skolornas generella prestationsnivå. Skolverket kallar fenomenet på grund av relativ betygsättning.
Relativ betygsättning känner många säkert igen likt ett äldre betygsättningssystem var ett visst antal bedömning på varenda nivå skulle fördelas mellan eleverna inom klassen. Dagens betygssystem existerar inte begränsat på detta sätt, dock Skolv
Psykisk ohlsa kar srskilt bland lgpresterande elever
Psykiatriska diagnoser äger ökat inom hela ungdomsgruppen, men utvecklingen har varit som maximalt dramatisk bland lågpresterande elever
Studien är skapad eller tillverkad av docent Björn Högberg, docent Solveig Petersen samt professor Mattias Strandh nära Umeå högskola, och visar att skolprestation och psykisk ohälsa blivit alltmer sammanlänkade. Psykiatriska diagnoser har ökat i bota ungdomsgruppen, dock utvecklingen äger varit vilket mest dramatisk bland lågpresterande elever. Dödligheten till följd av självmord och missbruk har också ökat inom denna lag, medan den varit stadig för andra ungdomar.
– Ökningen gäller både på vykort och lång sikt. oss studerar eleverna när dem går inom årskurs 9 men följer dem också i flera år efter att dem gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan &a