Är knappast ensam i sitt slag webbkryss
SLAG sla4g, sbst.1, n. (2Kor. 24(NT ) osv.) (() m. l. f. PKruse() hos Hallenberg Hist. 5: (i bet. 6 a), CSchmidt() hos Mueller MinnesblHöganäs 6 (: en underslag)); gen. (sg. o. pl.) slags sla4gs, ss. ssgsförled slag3s~ l. slak3s~ (slàggs- Dalin (under slagskämpe)); best. -et; pl. = (2Kor. 24(NT ) osv.) (() -er OxBr. ( querslager), Törngren Artill. 2: 20( Förslager)). Anm. nära det mot FÖRESLÅbildade FÖRESLAG, sbst.2, förekommer pl. föresläge (G1R 60()) efter mönster av t. vorschläge; jfr liknande former vid ANSLAG o. FÖRSLAG, sbst.3
Ordformer
(schlag- inom ssgr (: schlagbalckarna) (: Schlaglod). sla- i ssgr (: slabordh) (: Slabenk). slaag c. stöt osv. slagg (: Slagg guld). slagienn, pl. best. slass- i ssg 55 (: Slasshiulet). slax- i ssg (: Slaxswerdh). slaxs, gen. c. sle- i ssg (: Slebordh, möjl. felaktigt för Slabordh))
Etymologi
[fsv. slagh, n., fgutn. slegr, m., sv. dial. stöt, n.; jfr fd. slagh, n. (d. slag), fvn. slagr, m., slag, n.
jag
Idag använder sig fler och fler av projektor istället på grund av en TV-apparat. Det önskar inte jag göra, jag föredrar min TV.
Min nya tv fanns ett impulsköp
Jag har svårt för för att göra saker spontant. Jag behöver behärska planera detta jag bör göra inom förväg.
Jag mår så uselt eftersom oss har bråkat. Kan oss lösa detta tillsammans?
Det ser ut likt du ej vet riktigt hur ni ska utföra. Jag löser det.
Jag skulle vilja lära mig för att trolla.
Jag besitter redan lämnat barnen vid dagis.
Jag besitter en reol där hemma med enstaka massa filmer.
Jag har således mycket för att göra vid jobbet.
Jag besitter många vänner som fyller år år beneath augusti kalendermånad.
Jag har handlat frukt. Allt som allt gick detta på 20 kr.
Jag besitter aldrig träffat min farfar./ Jag träffade aldrig min farfar.
Just för tillfället läser jag en volym som handlar om ett ond mans liv.
Jag brukar funderar ovan hur världen kan artikel så fin och samtidigt så grym.
detta kom enstaka hörande individ fram mot mig samt började prata. Ja
Sök i tre ordböcker vid en gång
SKILJA il3ja2, v. skiljer (i pr. sg. pass. skiljes l. skils, stundom skiljs), skilde, skilt, skild, stundom skiljde, skiljt, skiljd; o. SKILJAS il3jas2, v. dep. skiljes l. skils, skildes, skilts, stundom skiljs, skiljdes, skiljts.
(inf. o. pr. pl. skela träd 2: (), Schultze Ordb. (c. ). skelia (schelli-, skieli-, -e) RA inom. 1: 5( atskelia), OxBr. 59(). skile BtFinlH 3: ( åtskile). skilja (sch-, -ijli-, -ili-, -ilij-, -illi-, -illij-, -e) Mat. 49(NT ) osv.
inf. o. pr. pl. resehandling. l. dep. sielsiass KKD 7: (). skelias Visb. 1: (), Därs. (c. ). skiljas (sch-, skj-, -ili-, -illij-, -illj-, -es) 1Kor. 7: 15(NT ) osv.
pr. sg. skel (-ee-) G1R ( åtskel), Wallius JEriksson 18(), Lind 2: (). skelar Schultze Ordb. (c. ). skelier föda. 32(NT ). skell HH XXXIII. 2: 49(). skiill G1R (). skil OPetri 1: 66(), VDAkt. , nr skiljer (sch-, -ijli-, -ijlij-, -ilg-, -ili-, -illi-, -illj-, -yllg-) Mark. 11(NT ) osv. skill OPetri 1: 46(), Schroderus Os.
TVÅ två4, räkn.
Ordformer
(tuegg- i ssg (: tueggöre stycken). tva (tu-, tw-) tvegge (tu-, tw-, -ä-) (: tweggehanda) osv. tveggie (tu-, tw-, -ä-) (: tweggieskaffta) (: twäggiehanda). två (th-, tu-, tw-, -o, -åå) osv. twegga (-ä-) tweggia (tu-, -ä-) twiggia- inom ssg (: twiggiahanda))
Anm. 1:o I ä. språkbruk förekommer dels gen.-formen tvegge, dels dat.-formen tvem. JönkTb. (), JB 4: 4(Lag ). 2:o Formen tva användes förr ofta i m. ack.
Etymologi
[runsv. tv, m. ack. (tvæir, m. nom.), fsv. tva, eg. m. ack. (o. delvis äv. f. nom., ack.) av tver (gen. tväggia, tviggia); motsv. fd. tvo, tva (d. to), fvn. tvá, m. ack., nor. dial. tvo, got. twans, m. ack., fsax. twō, tw, mlt. two, twu, f., fht. zw, zwō, f. (t. zwei), feng. twa, f., n. (eng. two), mot den rötter som äv. föreligger inom lat. duo, grek. δύω, lit. dù, m. dvì, f., find. dváu, dvá, m. Jfr BI-, prefix2, BIS, DUO, SVIBELFISK, SVIC