Naturligt urvalanpassning fåglar
Genuttryck redogör färgskillnader mellan fågelarter
Foto av Staffan Andersson.
Iögonfallande färger hos fåglar och andra djur existerar i dem flesta fall resultat från evolution genom sexuellt urval, Darwins geniala men länge kontroversiella förklaring av kostsamma utsmyckningar inom naturen. Kunskapen om sexuellt urval samt dess konsekvenser (inte bara för utseende och beteende utan även för artbildning och biologisk mångfald) äger kraftigt ökat under dem senaste decennierna, men existerar fortfarande begränsad av för att de genetiska mekanismerna existerar dåligt kända.
Men för klarröda färgsignaler hos fåglar existerar de genetiska och biokemiska orsakerna vid god väg att avslöjas. Ett forskningssamarbete mellan götet och Cambridge identifierade nyligen en gen (CYP2J19), vars produkt sannolikt är detta enzym vilket ligger på baksidan fåglarnas unika förmåga för att kemiskt modifiera gula karotenoid-pigment från födan till röda pigment.
Ny lärande bekräftar genens funktion
En färsk studie, publicerad i tidskriften Molecula
Polygami bromsar utvecklingen av nya fågelarter
Hittills äger forskarna trott att polygami bland fåglar gynnar artutvecklingen. En internationell fågelstudie visar på detta motsatta: för att ha flera partners släcker ut genetiska skillnaderna mellan populationer samt bromsar artutvecklingen.
Enligt Darwins evolutionsteori sker en naturligt urval som gynnar individer tillsammans med vissa attribut. Med tiden kan ett grupp individer utvecklas så att dem anpassar sig till sin lokala miljö och så småningom bildar en färsk art.
Tidigare äger man trott att sexuellt urval, när ett kön föredrar för att para sig med individer med särskilda egenskaper, besitter varit ett stark drivkraft bakom uppkomsten av nya arter. eftersom det sexuella urvalet är starkare hos polygama arter jämfört tillsammans med monogama, förväntar man sig även fler arter inom polygama parningssystem.
Men en färsk internationell lärande, som utförts på vadarfågla
Ultraviolett färgsignalering hos blåmes
19 månad
Den påfallande slösande färgprakt man finner hos fåglar har ända sedan Darwins tid ofta ansetts existera en vara av sexuellt urval. mot skillnad mot naturligt urval vilket gynnar egenskaper likt ökar individens överlevnad,så gynnar sexuellt urval egenskaper hos individer likt främst ökar reproduktions framgången.
Generellt söker honor efter hanar av hög kvalité (goda gener, utmärkt familjeförsörjare etcetera) för för att producera så högkvalitativa ungar som möjligt. Hanar från god kvalité tjänar därmed på för att ärligt signalera sina
goda attribut med bland annat färgsignaler, som speglar deras förträfflighet, för för att på så sätt maximera sin egna reproduktionsframgång. Sådana ärliga signaler om individuell kvalité kommer därmed för att gynnas via
sexuellt urva
Naturens resurser (boplatser, mat samt vatten) existerar begränsade samt det leder till konkurrens. Konkurrensen sker inom arten men även mellan olika arter angående de konkurrerar om identisk resurser.
Bild: firalivet / Pixabay License
Inom dem flesta arter sker ett överproduktion från avkomma. detta betyder för att när enstaka hona bör föda alternativt lägga hönsägg, så blir det flera fler små människor än vad som förväntas överleva. Tänk på hur många yngel som slutligen blir enstaka fullvuxen vattendjur eller antalet ägg olika insekter lägger. Om varenda insektsägg växte upp samt blev fullvuxna så skulle jorden svämmas över från insekter. ett stor sektion av liten kulle äts upp av andra djur alternativt dör från någon ytterligare orsak.
I varenda kull från ungar finns det ett variation. Ungarna liknar varandra men existerar ändå lite olika. ett unge möjligen är lite snabbare, starkare, smidigare, längre, har högre läte o.s.v. Jämför tillsammans dina bror/syster ni är lika varandra dock inte identiska.
Bild: Pexels / Pixabay License
I princip alla arter har sexuell för