Hur stor är en vildsvins hona
Så förökar sig vildsvin
Påverkar varandras brunst
Från studier på både vildsvin samt tamsvin vet man för att det inom en team av hondjur förekommer något som kallas för brunstsynkronisering. Det innebär att hondjuren i den lilla gruppen påverkar varandra så för att de brunstar ungefär samtidigt.
Brunstsynkronisering innebär inte för att alla hondjur i trakten brunstar samtidigt.
Den innebär heller ej att angående man skjuter ledarsuggan sålunda kommer varenda andra för att börja brunsta på olika tider från året. Skjuter man ett ledarsugga beneath hösten alternativt vintern, då den största andelen från vildsvinen skjuts, så besitter det marginell effekt gällande brunsten vid övriga hondjur i gruppen. Vid den tiden existerar de redan på väg in inom brunst, brunstar eller existerar dräktiga.
Dräktiga fyra månader
Dräktighetstiden existerar mellan samt dagar, detta vill yttra ungefär fyra månader. Normalt betäcks ett sugga beneath hösten samt föder beneath tidig vår. Efter grisning följer ett period då suggan ger di mot sina kultingar.
Under den
Vildsvin
Vildsvinen som inom nutid äger en världsvid utbredning besitter sitt ursprung från västra Europa mot Sydostasien. Vildsvinen förekom sedan i Australien, Nordamerika, Sydamerika och vid många småöar runt angående i världen. Det existerar från dessa öar inom Sydostasien vilket vildsvinen spred sig ifrån till andra kontinenter. dock vi människor har även fraktat vildsvinen till olika områden, samt spridningen besitter blivit allt större. Idag är vildsvinen det maximalt spridda däggdjuret i läka världen. Tamgrisar, (även kallad för gris) och vildsvin är ursprungligen från identisk art, samt idag existerar vildsvinen närmast släkt tillsammans med skäggsvinet.
Utseende
En galt är enstaka könsmogen hane. Galtarna existerar cm lång samt 70 cm upphöjd. Svansen existerar ca 25 cm lång. Galtens vikt kan väga upp mot kg alternativt mer.
En sugga är enstaka könsmogen hona och existerar mindre än en galt. Jämfört tillsammans galtens vikt så brukar suggor väga mellan 70 kg, men förmå såklart väga mer. ett gylta existerar en hona som ej har fött några kultingar. Vildsvinen äger betar, h
(Sus scrofa)
Kännetecken: Galtens vikt 50– kg, suggans 35 kg. Kroppen kraftig och korrekt hög, sidorna platta. Stort huvud, benen rätt korta och smala. Galtarnas hörntänder växer genom hela existensen och bildar uppåtböjda betar. Pälsen kraftig och mörk, rikligt tillsammans med långa kalufs. Grisen mot en start randig vid längden.
Utbredning: Klövdjur ifrån den europeiska kontinenten, likt invandrat ovan gränsen inom sydost. enstaka kraftig ökning skedde speciellt på talet. Vildsvinet existerar ursprungligen enstaka löv- samt blandskogens art, men besitter visat sig mycket anpassningsbar.
Fortplantning: Brunsttid på förvintern. Dräktighetstiden 4 mån. Föder i allmänhet 6 10 grisar.
Föda: Till skillnad ifrån de övriga klövdjuren existerar vildsvinet allätare, vilket även syns inom matsmältningskanalens struktur (tänder, lätt mage). Utnyttjar dock mera vegetativ att ge liv än animalisk föda, vilket utgörs från insekter, maskar, mindre däggdjur och kadaver. Odlingarna kunna åsamkas skador av vildsvin som bökar efter rotfrukter och pot
Fler knnetecken vildsvin
Galtens hrntnder inom underkken r kraftiga samt formade liksom betar. Dessa tnder r mindre utvecklade hos suggor och kultingar. Galten äger ocks äger en puckel p nosryggen, som r mindre utvecklad hos suggan och saknas hos kultingarna (ungarna).
Betarna äger öppna rötter, dvs dem tillväxer beneath djurets all livstid samt slipas vassa mot överkäkens kortare, böjda hörntänder. Galtarnas betar samt vildsvinens tanduppsättningar är ej färdigutvecklade förrän vid drygt två års ålder.
Vildsvinets handling på marken och inom skogen efterlämnar tydliga spår. Marken blir kraftigt bearbetad med uppslitna tuvor, uppriven växtlighet, fåror och gropar. Trädstammar förlorar ofta sin nedre bark helt samt hållet från vildsvin vilket gnidit sig mot dem. I vattenrika marker förmå man ofta se stora, grunda gropar där djuren "sölat"