Kromosomer sitter inom par. Vilken gen (mamma eller pappa) de kommer att nyttja beror vid om deras gener existerar dominerande (F) eller vikande (f). oss gör korsscheman för för att se fördelningen. Om man har numeriskt värde vikande anlag (ff) alternativt två dominanta anlag inom kromosomen kallas de homozygot – angående de besitter ett dominant och en vikande kallas det heterozygot genpar.
Fräknar
Fräknar besitter dominant anlag (F). enstaka pappa liksom har F/F (han besitter fräknar) samt en mor som äger f/f kommer att ett fåtal barn tillsammans med fräknar. utför vi en korsschema ser vi 4 stycken F/f.
Exempel: om både mamma samt pappa äger F/f kommer 3 från 4 ungar få små bruna fläckar på huden medan fjärde barnet ej får små bruna fläckar på huden. I en korsschema ser vi för att det existerar 75% chans att deras barn får fräknar.
Anlag
Ett anlag kan bero på flera gener samt då förmå det bli många varianter av färger, inte bara svart alternativt vitt. Miljö spelar även en roll. I huden finns detta massa färger och solen ger vissa personer mer Melanin samt huden blir då mörkare.