Exempel på omättade kolväten

Mättade och omättade kolväten

Det här existerar en förening som bara innehåller väte och kol - en kolväte. Just den på denna plats föreningen heter etan. Bindningen mellan kolatomerna är ett enkelbindning - varje atom delar tillsammans med sig från en elektron till den andra atomen. Kolatomerna kunna också dela med sig av numeriskt värde elektroner fanns, i enstaka dubbelbindning. då det finns en dubbelbindning i en kolväte får den en annat efternamn - istället för etan heter den här föreningen eten.

Men det existerar inte bara namnet likt är annorlunda. Eten besitter färre väteatomer. Varför det? Varje kolatom kan forma fyra bindningar till andra atomer. inom etan äger varje kolatom använt ett av sina bindningar inom kolkedjan.

Alltså har den tre bindningsmöjligheter kvar. inom etan binder varje kolatom tre väteatomer. I eten används numeriskt värde bindningar mot den andra kolatomen. detta betyder för att det bara finns lokal för numeriskt värde väteatomer. Dubbelbindningar gör för att antalet andra atomer liksom sitter vid kolkedjan, reducerar.

Hur ändras kolvätets egenskape

Alifatiska kolväten är kolväten vars molekyl är öppen och inte sluten i en ring (cykliska kolväten). Oktan är ett exempel på ett alifatiskt kolväte, cyklohexan är däremot ett cykliskt kolväte. Alkaner är mättade alifatiska kolväten, med bara enkelbindningar. Alkener och alkyner är omättade alifatiska kolväten, med dubbel. 1 tre olika omättade kolväten 2 På samma sätt som hos alkener kan kolväten ha fler trippelbindningar. Om propyn skulle ha två stycken trippelbindningar skulle det heta prop-diyn. På större kolväten med trippelbindningar kan positionen av trippelbindningen markeras med en siffra. Både alkener och alkyner är omättade kolväten. Deras dubbel- och trippelbindningar kan. 3 omättade kolväten lista 4 Alkyner Omättade raka kolväten, med trippelbindning, till exempel acetylen C2H2 Alifater Raka kolväten, det vill säga raka alkaner, alkener och alkyner Alkoholer Föreningar med (minst) en OH-grupp. Till exempel etanol C2H5OH R-OH Glykoler Alkoholer med två OH-grupper Fenoler Aromater med (minst) en OH-grupp. Till exempel fenol C6H5OH. 5 nomenklatur. Omättade kolväten heter annorlunda beroende på om de är alkener eller alkyner, med suffixerna "-eno" och "-ino". Alkener har minst en kol-kol-dubbelbindning i deras struktur och har den allmänna formeln C n H 2n, medan alkynerna innehåller åtminstone en trippelbindning och hanteras med formel C n H 2n 6 Omättade kolväten. Kolatomerna kan binda till varandra med både dubbelbindningar och trippelbindningar. Eftersom kolatomen skulle kunna binda andra atomer än kol, kallas sådana föreningar för omättade. Etenserien och etynserien kan jämföras med metanserien. 7 mättade kolväten egenskaper 8 En kovalent dubbelbindning fås då kolatomer delar på fyra ytterelektroner. 9 Alltså: kolväten med enbart enkelbindningar har namn som slutar på -an, som till exempel butan. 10 Ge exempel på hur ett omättat kolväte kan bli mättat. Om en omättade kolväten bli mättat så till exempel Eten, som är c2h4 och för att mätta det behöver kolatomen mer vätgas. Hur ser man på en strukturformel att det är en alkohol?. 12

I artikeln angående alkaner nämnde vi för att alkanerna plats exempel vid mättade kolväten. Föga förvånande finns detta också omättade kolväten, likt vi för tillfället ska ta en närmare titt vid. Vi börjar med ett lite grundligare genomgång ifall vad begreppet mättad innebär.

 

Alkener och alkyner är omättade

I översiktsartikeln ifall organisk kemi konstaterade oss att kolatomer har fyra bidningar. Detta behöver dock inte betyda att dem alltid binder till fyra olika atomer. De är kapabel lika gärna använda numeriskt värde bindningar, alternativt rent från tre stycken till ett och identisk atom. liknande bindningar kallas dubbel- respektive trippelbindningar.

I bilden nedan är kapabel R bytas ut mot valfritt atomslag.

Alkaner som man har lagt till enstaka eller flera dubbelbindningar mellan två kolatomer till kallas alkener och sådana likt har fått en alternativt flera trippelbindningar kallas alkyner. Eftersom kolatomerna i dessa ämnen använder fler bindningar till för att binda mot varandra än alkanernas kolatomer gör får de färre bindningar ovan ti

Alkenernas kemi

Additionsreaktioner

Alkener existerar omättade kolväten. Detta är kapabel demonstreras genom att dem avfärgar bromvatten, Br2(aq).

Brommolekylen "öppnar upp" dubbelbindningen, och adderas över den. Lär mer om reaktionsmekanismen på den här länken!

Man kan även addera vätehalogenider, väteklorid alternativt vätebromid, ovan dubbelbindningar. inom fallet nedan adderas vätebromid över dubbelbindningen i kolväte. Då bildas det både 1-brompropan samt 2-brompropan.

I reaktionen bildas maximalt 2-brompropan. Varför det existerar så kunna du lära dig angående du kollar reaktionsmekanismen vid den på denna plats länken (hoppa till inom videon).

Eliminationsreaktioner

Vid enstaka eliminationsreaktion plockas man försvunnen exempelvis numeriskt värde väteatomer ifrån en alkan, så för att det bildas vätgas samt en alken. I reaktionen nedan framträda hur HCl elimineras ifrån kloretan inom basisk svar, så för att det bildas eten, kloridjon och vatten.

Lär mer ifall reaktionsmekanismen vid den denna plats länken!

Polymerisation

Polyeten existerar en slags plast likt bildas ge

Alkener &#; dubbelbindning

En kolatom är kapabel binda ett annan kolatom med numeriskt värde bindningar. Bindningen kallas till dubbelbindning. Samlingsnamnet för kolväten med enstaka eller flera dubbelbindningar existerar alkener. dem har ändelsen -en. Nedan är modell på dem två enklaste alkenerna. Resten av metanserien följer identisk mönster.

 

Ett kolväte kan äga flera dubbelbindningar. Det indikeras i namngivningen. Bilden nedan föreställer kolväte med numeriskt värde dubbelbindningar. Den heter därför prop-di-en.

På alkener med längre kedjor indikeras dubbelbindningens placering med ett siffra. Numreringen sker ifrån den ände där dubbelbindningen är närmast änden. Detta kolväte kallas 1,2-butdien.

Alkyner &#; trippelbindning

En kolatom kan binda en ytterligare kolatom tillsammans tre bindningar. Bindningen kallas trippelbindning. Dessa kolväten kallas alkyner. dem har ändelsen -yn. Nedan är modell på dem två enklaste alkynerna. Resten av metanserien följer identisk mönster.

På identisk sätt liksom hos alkener kan kolvä